Jag förstår mig inte alls på hur kroppen fungerar. Kan tycka att jag borde känna min egen efter ca 25 år men det verkar inte alls så. Kroppen verkar ha kommit in i någon sorta andra andning efter att jag tränat 3 gånger. Mena jag har haft veckor där jag inte fattat varför jag gått ner så lite när jag ändå varit aktiv nu denna vecka har det gått 2 dagar (vägde mig i måndags och så imorse, talar om varför snart). Och på dessa två dagar har jag tappat 900 gram alltså nästan 1 kilo. Försöker fundera ut vad jag gjort men skulle inte vilja säga att jag rört massa på mig då jag var helt slut i måndags och igår var jag också seg i kroppen men mamma och jag shoppade ju bara lite, var till bilprovningen och så ut till landet där vi mest snackade skit.

Juste jag hade en liten incident imorse varpå anledningen att jag ville väga mig igen. Kort och gott så tror jag att jag svimmade. Gick ur sängen för att sätta igång datorn och känner hur det svartnar för ögonen och jag tar tag i väggen vid fönstret. När jag vaknar till ligger jag på rygg i soffan. Ingen aning om hur jag hamnade där men jag har en skrapsår på benet och så hade jag tydligen vält kontorsstolen. Nu ska ni inte bli oroliga, fenomenet om att det en kort stund kan svartna för ögonen när man reser sig upp snabbt är inte ovanligt. Det har hänt mig på morgonen förr då jag skyndar mig till toa men det försvinner snabbt. Trolig kombo av att det är så länge sedan kroppen fick näring, igår tror jag att jag drack för lite vatten och det visar sig direkt samt att man kissat ur all vätska man fått i sig dagen innan på morgonen. Jag brukar nämligen få gå upp vid 5-6 tiden på morgonen och ja då sitter jag på toa så länge att jag nästan börjar överväga att sova där inne de sista timmarna men ja så full är blåsan. Men hellre det än att gå massor av gånger som man fick första veckorna innan blåsan töjt ut sig.

Jaja jag mår bra iallafall. Det är ingen fara så mamma du behöver inte oroa dig om du läser detta!