AAAH äntligen vecka 9!!! Ni ska bara veta hur jäkla trött jag är på denna diet just nu. Jag kan nästan kräkas på den, så tråkigt är det. Jag vill vara med när alla andra gottar sig. Folk försöker ju bjuda mig på mat hela tiden och sen "justja du äter inte än". Jah ÄR jäkla sugen på riktig mat nu. Men å andra sidan är jag inte en "quitter" när jag tagit mig an någonting och satt upp ett mål. Envisheten kommer nog alltid segra hos mig om jag en gång bestämt mig och tänker fullfölja något. Det är ingen skillnad denna gång även om jag börjar bli jäkla less på det hela. Det är bara att bita ihop så kommer jag att få min belöning. Den kommer ju såsmåningom. Jag har hela resterade livet på mig att äta rätt, träna regelbundet och tappa de resterade kilona jag vill gå ner eller köra en sväng på 3 veckor med dieten i vår eller innan sommaren eller nått för att vara redo till beach 2012 hahaha.

Jag har ju märkt att vissa kan äta vad som helst utan att det syns för fem öre. Andra kan kolla på godsaker och ändå typ gå upp i vikt. Vissa kan lätt gå upp men de går också ner igen bara de skärper sig med maten och rör på sig lite mera. Och så finns det sånna som jag, som står still eller går upp lite i taget, stannar, går upp lite till osv. Men att dra ner på onyttigt och träna mer verkar inte göra så stor skillnad så man måste ta till extrema metoder tex Cambridge viktprogram och det är ändå inte tillräckligt för i normala fall borde man ändå gå ner mer än typ 1 kilo i veckan när man bara får i sig 460 kalorier och tränar 3-4 gånger i veckan iallafall. JÄKLA KROPP JAG FÅTT ALLTSÅ!

Om ni inte räknat ut det så har jag trots alla mina försöka att träna lite mer, mer intensivt eller vad det handlar om bara gått ner lite över 1 kilo denna vecka. Det suger jävligt hårt om jag ska vara ärlig. Jag är fånge i min egen jävla kropp alltså. Jag får helt enkelt acceptera läget. Kommer iaf aldrig bli modellsmal då jag har benstomme och annat ivägen.

Sådär, det är min terapi för mig själv eller nått. Jag blir så irriterad på mig själv eller ja min kropp ibland. Varför fick jag inte andra gener blabla. Typ mina kusiners och andra släktingars ämnesomsättning. De verkar kunna äta vad sjutton som helst men de är ändå som flaggstångar eller sugrör, smala och långa som tusan. Nej jag fick andra gener och får brottas med mig själv hela tiden även om jag FAKTISKT inte ens regelbundet är onyttig eller onykter och dricker massa alkohol. Livet är orättvist, så är det bara! Framförallt suger det att slank och smal målas upp som det ideal alla bör följa. Är man inte det så är man inte som alla andra. Det till trots att det troligtvis snart kommer finnas fler "feta" än "smala". Ironiskt nog så är det faktiskt så att mitt emellan börjar försvinna. Det är antingen eller. Bra för mig iofs som just hamnat mitt emellan, då det ofta finns lite mer kläder att välja på å att det oftast finns min storlek numera vilket det inte gjorde när jag var större.

Jaja nog terapiat nu. Måste fixa till mig och dra till stan. Naglarna ska fixas, lite shopping och så träning senare!

Ps jag vet att jag borde älska mig själv för den jag är, hur ska jag annars kunna låta andra göra det?